|
|
En underbar liten varelse som hade glimten i ögat & en stor plats i mattes hjärta har fått somna in i mattes famn.
Kommer aldrig att glömma dig....
Lilleman
2009 07 06 - 2008 08 19
Åhh älskade Lilleman du kom in i vårt liv
en härlig kväll i juli. Vi jobbade med att
få igång dig sen mådde du toppen i några veckor;
vid 5 veckor fick vi reda på att du
hade lunginflammation, vi behandlade dig
med penicillin och kämpade så hårt för att få dig att må toppen men det var för sent, vid 23.30 tisdagen 18:e blev du krasslig & fick senare svårt att andas så det var bara att ringa Ulltuna som är det enda som har öppet mitt i natten beslutet var inte så svårt du skulle inte behöva lida, strax innan 03.00 fick du somna in i mattes famn. Alla som suttit i situationen där man ser någon lida som du när du kämpade med din andning vet vad vi talar om!
Men ack så tufft att åka därifrån utan dig! Vi hämtar dig ikväll Lilleman!
|
På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.
När ett djur som varit särskilt betydelsefullt för
någon dör, så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner så att de kan springa och leka tillsammans.
Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
så våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla blir återställda till hälsa och vigör; de som varit
skadade eller handikappade blir friska och
starka igen,precis som vi minns dem i våra
drömmar från gångna tider.
Djuren är glada och nöjda, utom för en liten
sak; de saknar alla någon väldigt speciell som
de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans, men
en dag kommer någon av dem att stanna upp
och titta i fjärran.
Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar
skälva. Han springer plötsligt ifrån
gruppen, flyger över det gröna gräset,hans
ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella
vän möts till sluti en lycklig återförening
för att aldrig skiljas igen.
Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen
på ditt djur som så länge varit frånvarande
från ditt liv men aldrig från ditt hjärta.
Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans.....
|
|
|